I den samiska kulturen fanns det inte före kristendomens tid över huvud taget en term för religion. Sejtar, gudaväsen och dyrkan av dessa var en naturlig del av samernas liv. Det heliga fanns överallt. Sejtarna - gudaväsendenas hemvist. Sejtarna var heliga platser i anslutning till samernas kultur.

Ordet "tieva" härstammar från ett samiskt ord som betyder "kulle". Där har samerna också haft sina heliga platser för sina offerritualer. Foto: Mauri Rautkari.

Det kunde t.ex. vara ett fjäll eller en sjö. På en del platser fanns heliga stenar eller trästoder, s.k. sejtar.

Heliga platser som offerstenar och andra offerplatser, gravar, björngravar och så vidare kan ibland synas tydligt och avvika från naturen i … Det finns otaliga besöksmål som berättar om det samiska arvet. Till exempel det heliga berget Atoklimpen där du kan se spår av renskötsel från förhistorisk tid eller den samiska kult- och kyrkplatsen Fatmomakke, en samlingsplats för samer och nybyggare sedan 1700-talet. Offerplatser inom vårt län tillhör den samiska religionen. De kan ligga i anslutning till heliga fjäll, sjöar, vid stenblock, i klippor eller grottor.

Termen sieidi/sejte har blivit ett allmänt uttryck för ”samiska gudar”. Traditionen kring sejten tycks ha levat kvar längst i det nordligaste samiska området. Medan berättelser om heliga platser är mycket få i de södra lappmarkerna så är de desto rikligare i till exempel Finnmark i Norge och i norra Finland.

Finbesök på vernissage för Nya samiska slöjdare igår kväll! En trevlig kväll med mycket folk och framför allt en helt fantastisk utställning. Den visas

av jordbruks- och fiskesamhället (nybyggarkulturen inräknad) på olika platser i landet. Samisk kultur. Nyfiken på samer, samisk kultur och traditioner? Till exempel det heliga berget Atoklimpen där du kan se spår av renskötsel från förhistorisk tid eller den samiska kult- och kyrkplatsen Fatmomakke, en samlingsplats för samer 19 mars 2019 — Analysera hinduism, buddhism och äldre samisk religion samt olika tolkningar och bruk Sejte En helig plats i den äldre samiska religionen.

Ursprungligen var det en samisk helig plats. Från 1630-talet Muonio sockens första begravningsplats användes åren den användes mellan 1663 till 1817. 1630 levde Muonio-sockens folk här och Akamella blev deras första begravningsplats. Till en början gick det bra att sköta kyrkogården och det fanns alltid plats för de döda som fraktades hit.

Men svenska kyrkan och missionärerna såg dessa som redskap för avgudadyrkan och bruket av trummorna förbjöds, med hot om dödsstraff. Arv, traditioner, sedvänjor och levnadssätt inkluderas i árbediehtu och är grundstenarna för vår samiska kultur och vår identitet. Árbediehtu är både immateriell och materiell till sin natur, en kollektiv kunskap som individen bär med sig.

28 feb. 2017 — Under Jokkmokks marknad hade jag i år en utställning med samiska trummor från alla de och med dem kontakten till naturen och våra heliga platser. Trumman har länge haft en undanskymd plats i det samiska samhället.
Psykisk ohalsa diagnos

24 aug. 2020 — Antologin Rituella rum och heliga platser: Historiska, samtida och Persson) samt återbegravningen av samiska mänskliga kvarlevor på Många av våra heliga platser hänger samman med observationer i markerna Mest känt utanför vår samiska kultur är att vi har och har haft heliga fjäll, de är en 20 juli 2007 — Det finns idag inget särskilt skydd för heliga samiska platser, trots att det internationellt har slagits fast att urfolks kulturarv kräver ett sådant. En annan tradition menar att namnet ”Ato-” visar att fjället var så heligt att man inte fick nämna det vid namn.

Manker, Ernst, 1893-1972 Renens rörelse att välja ut olika platser blir vägledande för samerna. Den religiösa identiteten bygger på kunskap om landskapets och heliga platsers mytologi kyrkoliv och ge de samiska språken och den samiska kulturen en plats i vår kyrka.
Samma som same

avast review
umberto tozzi
steppskor bloch
avarn goteborg
willys stenungsund sommarjobb
idrottsskada tejp

Arv, traditioner, sedvänjor och levnadssätt inkluderas i árbediehtu och är grundstenarna för vår samiska kultur och vår identitet. Árbediehtu är både immateriell och materiell till sin natur, en kollektiv kunskap som individen bär med sig. Kunskapen kan många gånger kopplas till specifika platser i naturen, till exempel var man vadar över bäckar.

stenar, klippor och rasbranter är exempel på olika typer av heliga platser i den samiska religionen.